Gamla Stan

Gamla stan grundades officiellt år 1252, men andra källor anger det verkliga årtalet för stadens grundande till 1187. Det finns dokumentering kring de båda årtalen och av den här orsaken är det korrekt att ange det lite svävande “1200-talet” som århundradet för Gamla Stans uppkomst. År 1252 invigdes staden av Birger Jarl. Jarl var den ämbetsmannatitel han bar och hans namn var egentligen Birger Magnusson. Det var han som lät uppföra den borg som kom att utgöra stadens gräns vid Mälarens strand och kring denna borg växte det som skulle komma att bli Stockholm fram. Stadens medeltida centrum låg alltså på Stadsholmen, där Gamla Stan ligger idag. Helgeandsholmen och Strömsborg räknas också till Gamla Stan och vissa räknar även Riddarholmen hit.

Från början utgjordes staden endast av timmerbyggnader i anslutning till borgen. Man har även hittat timmer på botten av Norrström i anslutning till stadens stränder, vilket antyder att staden hade liv och aktivitet även före Birger Jarls officiella utnämning av Stockholms stad. Staden växte snabbt och till exempel anlades ett torg, Stortorget, där man också förlade stadens rådhus och den kyrka som idag utgör den äldsta delen av Storkyrkan. Omgivningen kring staden kallades för “malmarna” som räknades till landsbygden och där byarna låg finns idag Norrmalm och Södermalm. Platsen kring borgen på Stadsholmen kallades för “staden” och omgavs på flera ställen av stadsmurar. Under 1800-talet uppkom benämningen “Staden mellan broarna” och blev det allmänt använda när man talade om Stockholms stadskärna.

Mårten Trotzigs gränd

Allt efter som handeln ökade med Lübeck, som var ett stort handelscentrum under medeltiden, så såldes också mark på Stadsholmen, vilket gav upphovet till Gamla Stans alla gränder. Det var under den omfattande försäljningen av tomter som stadsdelens unika gränder fick den utformning de fortfarande har. En av de mest kända gränderna är Mårten Trotzigs gränd som är Stockholms smalaste med sina blott 90 centimeters bredd. De karaktäristiska kullerstensbeläggningarna är detsamma än idag och bebyggelsen utefter gränderna har behållit sin ursprungliga bebyggelse. De flesta av stadsdelens gränder och gator har dessutom kvar sina medeltida namn. Köpmangatan fick sitt namn år 1323 och Västerlånggatan bär också ett namn från medeltiden. Gamla Stan är med sin medeltida prägel en av världens mest välbesökta turistattraktioner.

Den stora branden

Den 1 september år 1625 utbröt en brand som förstörde stora delar av den sydvästra Stadsholmen. Efter det byggde man upp den delen av Gamla Stan, nu med raka gator i stället för de gränder som präglat stadsdelen sedan staden grundades på 1200-talet. Gamla Stan härjades ofta av bränder eftersom husen stod tätt och var gjorda i trä samtidigt som hushållen lagade sin mat över öppen eld. En fjärdedel av Gamla Stan brann ner år 1407, en tredjedel år 1445, ytterligare en fjärde del år 1495. På 1500-talet förbjöds smeder och dylikt i Gamla Stan eftersom det krävdes eld för att driva sådan verksamhet. Denna åtgärd förhindrade dock inte att större delen av kungliga slottet brann ner år 1697.

Brott och straff i Gamla Stan

För att upprätta lag och ordning hade man bysvennar som fick provision på att fälla böter, allt för att hålla ordning på stadens innevånare. Detta med provisionen fungerade dock inte så bra då böter kund skrivas ut lite godtyckligt. På nätterna fick alla stadens innevånare hålla vakt efter schema och ingen kom undan. Även detta fungerade dåligt då systemet inte var populärt och inte fungerade alla nätter – till de kriminellas stora glädje. “Kätteri” var ett grovt brott. Det var när man hädade mot Gud. Kätteri var också orsaken till det stora blodbadet som iscensattes mellan den 8 och 10:e november 1520, då adelsmän, präster och tjänstefolk hängdes och halshöggs bland annat på Stortorget utanför Stockholms slott – för att ha gjort sig skyldiga till Kätteri.

Gamla Stans julmarknad

Runt 1840 hade man planer på att riva de gamla delarna av Gamla Stan för att bygga bredare gator med tanke att det skulle hjälpa handel och företagande när gatorna gjorde det lättare att frakta varor. Men planerna sattes aldrig i verket. Idag är Gamla Stan hjärtat i en stor del av Stockholms turism. Under vintertid attraherar stadsdelen mängder av besökare till den julmarknad som pågår varje år sedan traditionen inleddes någon gång på medeltiden. Julmarknaden lades ner 1907 och hade ett uppehåll tills traditionen återupptogs igen 1915. Marknaden pågår under hela december fram till den 23:e, dagen före jul och är en av anledningarna till att människor från hela världen ser ett besök i Gamla Stan som obligatoriskt vid ett Sverigebesök.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *